SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
rumpa
rumpa substantiv ~n rumpor ⟨vard.⟩ bak­del, stjärt; svans
Singular
en rumpaobestämd form
en rumpasobestämd form genitiv
rumpanbestämd form
rumpansbestämd form genitiv
Plural
rumporobestämd form
rumporsobestämd form genitiv
rumpornabestämd form
rumpornasbestämd form genitiv