publicerad: 2015
ruter
1ruter
[ru´ter]
substantiv
~n; pl. ~ • en av de fyra kortsviterna (färgerna) i en kortlek – Alla sammansättn. med ruter- hör till 1ruter.
Singular | |
---|---|
en ruter | obestämd form |
en ruters | obestämd form genitiv |
rutern | bestämd form |
ruterns | bestämd form genitiv |
Plural | |
ruter | obestämd form |
ruters | obestämd form genitiv |
ruterna | bestämd form |
ruternas | bestämd form genitiv |