publicerad: 2015
samarier
samari·er
[sama´ri‑]
substantiv
~n; pl. ~ • person från Samarien särsk. under biblisk tid
Singular | |
---|---|
en samarier | obestämd form |
en samariers | obestämd form genitiv |
samariern | bestämd form |
samarierns | bestämd form genitiv |
Plural | |
samarier | obestämd form |
samariers | obestämd form genitiv |
samarierna | bestämd form |
samariernas | bestämd form genitiv |