publicerad: 2015
sambandsman
sam·bands|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • person med en befattning inom armén
Singular | |
---|---|
en sambandsman | obestämd form |
en sambandsmans | obestämd form genitiv |
sambandsmannen | bestämd form |
sambandsmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sambandsmän | obestämd form |
sambandsmäns | obestämd form genitiv |
sambandsmännen | bestämd form |
sambandsmännens | bestämd form genitiv |