publicerad: 2015
simplex
simpl·ex
[sim´pleks]
substantiv
~et; pl. ~ • osammansatt ord; som förled i sammansättn. äv. enkel
Singular | |
---|---|
ett simplex | obestämd form |
ett simplex | obestämd form genitiv |
simplexet | bestämd form |
simplexets | bestämd form genitiv |
Plural | |
simplex | obestämd form |
simplex | obestämd form genitiv |
simplexen | bestämd form |
simplexens | bestämd form genitiv |