publicerad: 2015
sjabbighet
sjabb·ig·het
substantiv
~en • ⟨vard.⟩ sjabbig
Singular | |
---|---|
en sjabbighet | obestämd form |
en sjabbighets | obestämd form genitiv |
sjabbigheten | bestämd form |
sjabbighetens | bestämd form genitiv |