publicerad: 2015
skärare
skär·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. skärarna • om person el. redskap; till 3skära
Singular | |
---|---|
en skärare | obestämd form |
en skärares | obestämd form genitiv |
skäraren | bestämd form |
skärarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skärare | obestämd form |
skärares | obestämd form genitiv |
skärarna | bestämd form |
skärarnas | bestämd form genitiv |