publicerad: 2015
skånk
skånk
substantiv
~en; pl. ~ar el. ~or • ⟨prov.⟩ skank
Singular | |
---|---|
en skånk | obestämd form |
en skånks | obestämd form genitiv |
skånken | bestämd form |
skånkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skånkar (skånkor) | obestämd form |
skånkars (skånkors) | obestämd form genitiv |
skånkarna (skånkorna) | bestämd form |
skånkarnas (skånkornas) | bestämd form genitiv |