publicerad: 2015
skyfall
sky|fall
substantiv
~et; pl. ~ • kraftig nederbörd
Singular | |
---|---|
ett skyfall | obestämd form |
ett skyfalls | obestämd form genitiv |
skyfallet | bestämd form |
skyfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
skyfall | obestämd form |
skyfalls | obestämd form genitiv |
skyfallen | bestämd form |
skyfallens | bestämd form genitiv |