publicerad: 2015
snabel
snabel
[sna´bel]
substantiv
~n snablar • på elefant
Singular | |
---|---|
en snabel | obestämd form |
en snabels | obestämd form genitiv |
snabeln | bestämd form |
snabelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
snablar | obestämd form |
snablars | obestämd form genitiv |
snablarna | bestämd form |
snablarnas | bestämd form genitiv |