publicerad: 2015
sno
sno
verb
snodde, snott, snodd n. snott, pres. snor 1 snurra; vrida ihop2 ⟨vard.⟩ stjäla
Finita former | |
---|---|
snor | presens aktiv |
snos | presens passiv |
snodde | preteritum aktiv |
snoddes | preteritum passiv |
sno | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sno | infinitiv aktiv |
att snos | infinitiv passiv |
har/hade snott | supinum aktiv |
har/hade snotts | supinum passiv |
Presens particip | |
snoende | |
Perfekt particip | |
en snodd + substantiv | |
ett snott + substantiv | |
den/det/de snodda + substantiv |
sno ihop
• ⟨vard.⟩ snabbt åstadkomma, fixa: sno ihop en enkel middagInfinita former att sno ihop infinitiv aktiv Presens particip ihopsnoende Perfekt particip en ihopsnodd + substantiv ett ihopsnott + substantiv den/det/de ihopsnodda + substantiv
sno på
• ⟨vard.⟩ skynda påInfinita former att sno på infinitiv aktiv Presens particip påsnoende Perfekt particip en påsnodd + substantiv ett påsnott + substantiv den/det/de påsnodda + substantiv
sno sig
• ⟨vard.⟩ skynda sigOrdform(er) sno sig