publicerad: 2015
snoppa
snoppa
[snåp`a]
verb
~de ~t • nypa av utskjutande del av: snoppa jordgubbar
Finita former | |
---|---|
snoppar | presens aktiv |
snoppas | presens passiv |
snoppade | preteritum aktiv |
snoppades | preteritum passiv |
snoppa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att snoppa | infinitiv aktiv |
att snoppas | infinitiv passiv |
har/hade snoppat | supinum aktiv |
har/hade snoppats | supinum passiv |
Presens particip | |
snoppande | |
Perfekt particip | |
en snoppad + substantiv | |
ett snoppat + substantiv | |
den/det/de snoppade + substantiv |
snoppa av
• nypa av; avfärda bryskt: chefen snoppade av el. (sällan) avsnoppade henneInfinita former att snoppa av infinitiv aktiv Presens particip avsnoppande Perfekt particip en avsnoppad + substantiv ett avsnoppat + substantiv den/det/de avsnoppade + substantiv