publicerad: 2015
solidaritet
sol·id·ar·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er • vilja att aktivt hjälpa andra särsk. sämre ställda: solidaritet med tredje världen
Singular | |
---|---|
en solidaritet | obestämd form |
en solidaritets | obestämd form genitiv |
solidariteten | bestämd form |
solidaritetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
solidariteter | obestämd form |
solidariteters | obestämd form genitiv |
solidariteterna | bestämd form |
solidariteternas | bestämd form genitiv |