publicerad: 2015
spöke
spöke
substantiv
~t ~n • död person som går igen, vålnad – Alla sammansättn. med spök- hör till spöke.
Singular | |
---|---|
ett spöke | obestämd form |
ett spökes | obestämd form genitiv |
spöket | bestämd form |
spökets | bestämd form genitiv |
Plural | |
spöken | obestämd form |
spökens | obestämd form genitiv |
spökena | bestämd form |
spökenas | bestämd form genitiv |