publicerad: 2015
sparre
sparre
substantiv
~n sparrar • stycke fyrkantigt trävirke som fungerar som ben i takstol – I sammansättn. sparr-.
Singular | |
---|---|
en sparre | obestämd form |
en sparres | obestämd form genitiv |
sparren | bestämd form |
sparrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sparrar | obestämd form |
sparrars | obestämd form genitiv |
sparrarna | bestämd form |
sparrarnas | bestämd form genitiv |