publicerad: 2015
sparring
sparr·ing
[spar´‑]
substantiv
~en ~ar • det att sparra; sparringpartner
Singular | |
---|---|
en sparring | obestämd form |
en sparrings | obestämd form genitiv |
sparringen | bestämd form |
sparringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sparringar | obestämd form |
sparringars | obestämd form genitiv |
sparringarna | bestämd form |
sparringarnas | bestämd form genitiv |