publicerad: 2015
sparring
sparr·ing
[spar´‑]
substantiv
~en ~ar • det att sparra; sparringpartner
| Singular | |
|---|---|
| en sparring | obestämd form |
| en sparrings | obestämd form genitiv |
| sparringen | bestämd form |
| sparringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| sparringar | obestämd form |
| sparringars | obestämd form genitiv |
| sparringarna | bestämd form |
| sparringarnas | bestämd form genitiv |


