publicerad: 2015
spelman
spel|man
el. spele|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • musiker som spelar folklig musik; glad som en speleman mycket glad
Singular | |
---|---|
en spelman (en speleman) | obestämd form |
en spelmans (en spelemans) | obestämd form genitiv |
spelmannen (spelemannen) | bestämd form |
spelmannens (spelemannens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
spelmän (spelemän) | obestämd form |
spelmäns (spelemäns) | obestämd form genitiv |
spelmännen (spelemännen) | bestämd form |
spelmännens (spelemännens) | bestämd form genitiv |