publicerad: 2015
spetsvinkel
spets|vinkel
substantiv
~n ‑vinklar • spetsig vinkel
Singular | |
---|---|
en spetsvinkel | obestämd form |
en spetsvinkels | obestämd form genitiv |
spetsvinkeln | bestämd form |
spetsvinkelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
spetsvinklar | obestämd form |
spetsvinklars | obestämd form genitiv |
spetsvinklarna | bestämd form |
spetsvinklarnas | bestämd form genitiv |