publicerad: 2015
stim
stim
[stim´]
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men 1 till stimma 12 knappast pl.; till stimma 2
Singular | |
---|---|
ett stim | obestämd form |
ett stims | obestämd form genitiv |
stimmet | bestämd form |
stimmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stim | obestämd form |
stims | obestämd form genitiv |
stimmen | bestämd form |
stimmens | bestämd form genitiv |