publicerad: 2015
stimulator
stimul·at·or
[‑a`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] • om person el. apparat; till stimulera
Singular | |
---|---|
en stimulator | obestämd form |
en stimulators | obestämd form genitiv |
stimulatorn | bestämd form |
stimulatorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
stimulatorer | obestämd form |
stimulatorers | obestämd form genitiv |
stimulatorerna | bestämd form |
stimulatorernas | bestämd form genitiv |