publicerad: 2015
stork
stork
substantiv
~en ~ar • en fågel – I sammansättn. stork-.
Singular | |
---|---|
en stork | obestämd form |
en storks | obestämd form genitiv |
storken | bestämd form |
storkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
storkar | obestämd form |
storkars | obestämd form genitiv |
storkarna | bestämd form |
storkarnas | bestämd form genitiv |