publicerad: 2015
sträng
1sträng
adjektiv
~t ~a 1 barsk, hård; mycket kall: en sträng rektor; en sträng vinter2 exakt: ett strängt bevis
| Positiv | |
|---|---|
| en sträng + substantiv | |
| ett strängt + substantiv | |
| den/det/de stränga + substantiv | |
| den stränge + maskulint substantiv | |
| Komparativ | |
| en/ett/den/det/de strängare + substantiv | |
| Superlativ | |
| är strängast | |
| den/det/de strängaste + substantiv |
2sträng
substantiv
~en ~ar 1 spänd metalltråd särsk. på violin, gitarr m.m.2 långsmal ansamling3 ⟨data.⟩ följd av tecken – I sammansättn. sträng-, ngn gång stränga-; nästan alla sådana sammansättn. hör till 2sträng 1.
| Singular | |
|---|---|
| en sträng | obestämd form |
| en strängs | obestämd form genitiv |
| strängen | bestämd form |
| strängens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| strängar | obestämd form |
| strängars | obestämd form genitiv |
| strängarna | bestämd form |
| strängarnas | bestämd form genitiv |


