publicerad: 2015
stratum
strat·um
substantiv
~et; pl. ~ el. strata, best. pl. ~en el. strata • skikt
Singular | |
---|---|
ett stratum | obestämd form |
ett stratums | obestämd form genitiv |
stratumet | bestämd form |
stratumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stratum (strata) | obestämd form |
stratums (stratas) | obestämd form genitiv |
stratumen (strata) | bestämd form |
stratumens (stratas) | bestämd form genitiv |