publicerad: 2015
strypa
strypa
verb
ströp hellre än strypte, strypt, pres. stryper • kväva ngn genom utvändigt tryck på halsen; bildl. stänga av: strypa lufttillförseln
Finita former | |
---|---|
stryper | presens aktiv |
stryps (strypes) | presens passiv |
ströp (strypte) | preteritum aktiv |
ströps (stryptes) | preteritum passiv |
stryp | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att strypa | infinitiv aktiv |
att strypas | infinitiv passiv |
har/hade strypt | supinum aktiv |
har/hade strypts | supinum passiv |
Presens particip | |
strypande | |
Perfekt particip | |
en strypt + substantiv | |
ett strypt + substantiv | |
den/det/de strypta + substantiv | |
den strypte + maskulint substantiv |