publicerad: 2015
supinering
sup·in·er·ing
substantiv
~en ~ar supinera
Singular | |
---|---|
en supinering | obestämd form |
en supinerings | obestämd form genitiv |
supineringen | bestämd form |
supineringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
supineringar | obestämd form |
supineringars | obestämd form genitiv |
supineringarna | bestämd form |
supineringarnas | bestämd form genitiv |