publicerad: 2015
töm
töm
[töm´]
substantiv
~men ~mar • rem som fästs vid ett dragdjurs betsel
Singular | |
---|---|
en töm | obestämd form |
en töms | obestämd form genitiv |
tömmen | bestämd form |
tömmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tömmar | obestämd form |
tömmars | obestämd form genitiv |
tömmarna | bestämd form |
tömmarnas | bestämd form genitiv |