publicerad: 2015
tandblekning
tand|blek·ning
substantiv
~en ~ar tand 1 blekning
Singular | |
---|---|
en tandblekning | obestämd form |
en tandbleknings | obestämd form genitiv |
tandblekningen | bestämd form |
tandblekningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tandblekningar | obestämd form |
tandblekningars | obestämd form genitiv |
tandblekningarna | bestämd form |
tandblekningarnas | bestämd form genitiv |