publicerad: 2015
tandvall
tand|vall
substantiv
~en ~ar • den främsta delen av gommen
Singular | |
---|---|
en tandvall | obestämd form |
en tandvalls | obestämd form genitiv |
tandvallen | bestämd form |
tandvallens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tandvallar | obestämd form |
tandvallars | obestämd form genitiv |
tandvallarna | bestämd form |
tandvallarnas | bestämd form genitiv |