publicerad: 2015
teuton
teut·on
[‑å´n el. ‑o´n]
substantiv
~en ~er • teutoner ett forntida germanfolk
Singular | |
---|---|
en teuton | obestämd form |
en teutons | obestämd form genitiv |
teutonen | bestämd form |
teutonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
teutoner | obestämd form |
teutoners | obestämd form genitiv |
teutonerna | bestämd form |
teutonernas | bestämd form genitiv |