publicerad: 2015
tillbe
till|be
el. åld. till|bedja
verb
‑bad, ‑bett, ‑bedd n. ‑bett, pres. ‑ber • dyrka; starkt beundra
Finita former | |
---|---|
tillber (tillbeder) | presens aktiv |
tillbes (tillbeds, tillbedes, tillbedjes) | presens passiv |
tillbad | preteritum aktiv |
tillbads | preteritum passiv |
tillbe (tillbed) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tillbe (tillbedja) | infinitiv aktiv |
att tillbes (tillbedjas) | infinitiv passiv |
har/hade tillbett | supinum aktiv |
har/hade tillbetts | supinum passiv |
Presens particip | |
tillbedjande | |
Perfekt particip | |
en tillbedd + substantiv | |
ett tillbett + substantiv | |
den/det/de tillbedda + substantiv | |
den tillbedde + maskulint substantiv |