publicerad: 2015
träffning
träff·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨åld.⟩ mindre drabbning, skärmytsling
Singular | |
---|---|
en träffning | obestämd form |
en träffnings | obestämd form genitiv |
träffningen | bestämd form |
träffningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
träffningar | obestämd form |
träffningars | obestämd form genitiv |
träffningarna | bestämd form |
träffningarnas | bestämd form genitiv |