SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
trampa
1trampa substantiv ~n trampor fot­platta som sätts i rörelse, pedal t.ex. på cykel
Singular
en trampaobestämd form
en trampasobestämd form genitiv
trampanbestämd form
trampansbestämd form genitiv
Plural
tramporobestämd form
tramporsobestämd form genitiv
trampornabestämd form
trampornasbestämd form genitiv
2trampa verb ~de ~t trycka ner foten på ngt​ – De flesta sammansättn. med tramp- hör till 2trampa el. 1trampa.
Finita former
tramparpresens aktiv
trampaspresens passiv
trampadepreteritum aktiv
trampadespreteritum passiv
trampaimperativ aktiv
Infinita former
att trampainfinitiv aktiv
att trampasinfinitiv passiv
har/hade trampatsupinum aktiv
har/hade trampatssupinum passiv
Presens particip
trampande
Perfekt particip
en trampad + substantiv
ett trampat + substantiv
den/det/de trampade + substantiv
trampa upp trampa upp en stig
Infinita formeratt trampa uppinfinitiv aktivPresens participupptrampandePerfekt participen upptrampad + substantivett upptrampat + substantivden/det/de upptrampade + substantiv
trampa över sätta i foten för långt fram vid längd­hopp el. trestegs­hopp; äv. bildl.
Infinita formeratt trampa överinfinitiv aktivPresens participövertrampandePerfekt participen övertrampad + substantivett övertrampat + substantivden/det/de övertrampade + substantiv