publicerad: 2015
transmutation
trans·mut·at·ion
substantiv
~en ~er • till transmutera
Singular | |
---|---|
en transmutation | obestämd form |
en transmutations | obestämd form genitiv |
transmutationen | bestämd form |
transmutationens | bestämd form genitiv |
Plural | |
transmutationer | obestämd form |
transmutationers | obestämd form genitiv |
transmutationerna | bestämd form |
transmutationernas | bestämd form genitiv |