publicerad: 2015
treva
treva
verb
~de ~t • famla, söka: han trevade efter strömbrytaren i mörkret
Finita former | |
---|---|
trevar | presens aktiv |
trevas | presens passiv |
trevade | preteritum aktiv |
trevades | preteritum passiv |
treva | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att treva | infinitiv aktiv |
att trevas | infinitiv passiv |
har/hade trevat | supinum aktiv |
har/hade trevats | supinum passiv |
Presens particip | |
trevande |