publicerad: 2015
treva
treva
verb
~de ~t • famla, söka: han trevade efter strömbrytaren i mörkret
| Finita former | |
|---|---|
| trevar | presens aktiv |
| trevas | presens passiv |
| trevade | preteritum aktiv |
| trevades | preteritum passiv |
| treva | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att treva | infinitiv aktiv |
| att trevas | infinitiv passiv |
| har/hade trevat | supinum aktiv |
| har/hade trevats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| trevande | |


