publicerad: 2015
trilling
trill·ing
substantiv
~en ~ar • trillingar tre barn som fötts nästan samtidigt av samma mor
Singular | |
---|---|
en trilling | obestämd form |
en trillings | obestämd form genitiv |
trillingen | bestämd form |
trillingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trillingar | obestämd form |
trillingars | obestämd form genitiv |
trillingarna | bestämd form |
trillingarnas | bestämd form genitiv |