publicerad: 2015
trofé
trofé
substantiv
~n ~er • föremål som erövrats i strid el. tävling
Singular | |
---|---|
en trofé | obestämd form |
en trofés | obestämd form genitiv |
trofén | bestämd form |
troféns | bestämd form genitiv |
Plural | |
troféer | obestämd form |
troféers | obestämd form genitiv |
troféerna | bestämd form |
troféernas | bestämd form genitiv |