publicerad: 2015
troké
troké
[troke´]
substantiv
~n ~er • tvåstavig versfot med fallande rytm: verbet "kasta" utgör en troké
Singular | |
---|---|
en troké | obestämd form |
en trokés | obestämd form genitiv |
trokén | bestämd form |
trokéns | bestämd form genitiv |
Plural | |
trokéer | obestämd form |
trokéers | obestämd form genitiv |
trokéerna | bestämd form |
trokéernas | bestämd form genitiv |