publicerad: 2015
tryne
tryne
substantiv
~t ~n • grisnos; näsa
Singular | |
---|---|
ett tryne | obestämd form |
ett trynes | obestämd form genitiv |
trynet | bestämd form |
trynets | bestämd form genitiv |
Plural | |
trynen | obestämd form |
trynens | obestämd form genitiv |
trynena | bestämd form |
trynenas | bestämd form genitiv |