publicerad: 2015
väta
1väta
substantiv
~n • fukt
Singular | |
---|---|
en väta | obestämd form |
en vätas | obestämd form genitiv |
vätan | bestämd form |
vätans | bestämd form genitiv |
2väta
verb
vätte vätt • göra våt, fukta
Finita former | |
---|---|
väter | presens aktiv |
väts (vätes) | presens passiv |
vätte | preteritum aktiv |
vättes | preteritum passiv |
vät | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att väta | infinitiv aktiv |
att vätas | infinitiv passiv |
har/hade vätt | supinum aktiv |
har/hade vätts | supinum passiv |
Presens particip | |
vätande | |
Perfekt particip | |
en vätt + substantiv | |
ett vätt + substantiv | |
den/det/de vätta + substantiv |