publicerad: 2015
veckla
veckla
verb
~de ~t • vika runt el. upp, vira, linda
Finita former | |
---|---|
vecklar | presens aktiv |
vecklas | presens passiv |
vecklade | preteritum aktiv |
vecklades | preteritum passiv |
veckla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att veckla | infinitiv aktiv |
att vecklas | infinitiv passiv |
har/hade vecklat | supinum aktiv |
har/hade vecklats | supinum passiv |
Presens particip | |
vecklande | |
Perfekt particip | |
en vecklad + substantiv | |
ett vecklat + substantiv | |
den/det/de vecklade + substantiv |
veckla in
• komma ngn att bli indragen: vecklas in el. invecklas i skumma affärer
Infinita formeratt veckla ininfinitiv aktivPresens participinvecklandePerfekt participen invecklad + substantivett invecklat + substantivden/det/de invecklade + substantiv
veckla upp
• ta upp, öppna ngt som varit hopvikt
Infinita formeratt veckla uppinfinitiv aktivPresens participuppvecklandePerfekt participen uppvecklad + substantivett uppvecklat + substantivden/det/de uppvecklade + substantiv
veckla ut
• veckla upp
Infinita formeratt veckla utinfinitiv aktivPresens participutvecklandePerfekt participen utvecklad + substantivett utvecklat + substantivden/det/de utvecklade + substantiv