publicerad: 2015
veckla
veckla
verb
~de ~t • vika runt el. upp, vira, linda
Finita former | |
---|---|
vecklar | presens aktiv |
vecklas | presens passiv |
vecklade | preteritum aktiv |
vecklades | preteritum passiv |
veckla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att veckla | infinitiv aktiv |
att vecklas | infinitiv passiv |
har/hade vecklat | supinum aktiv |
har/hade vecklats | supinum passiv |
Presens particip | |
vecklande | |
Perfekt particip | |
en vecklad + substantiv | |
ett vecklat + substantiv | |
den/det/de vecklade + substantiv |
veckla in
• komma ngn att bli indragen: vecklas in el. invecklas i skumma affärerInfinita former att veckla in infinitiv aktiv Presens particip invecklande Perfekt particip en invecklad + substantiv ett invecklat + substantiv den/det/de invecklade + substantiv
veckla upp
• ta upp, öppna ngt som varit hopviktInfinita former att veckla upp infinitiv aktiv Presens particip uppvecklande Perfekt particip en uppvecklad + substantiv ett uppvecklat + substantiv den/det/de uppvecklade + substantiv
veckla ut
• veckla uppInfinita former att veckla ut infinitiv aktiv Presens particip utvecklande Perfekt particip en utvecklad + substantiv ett utvecklat + substantiv den/det/de utvecklade + substantiv