publicerad: 2015
veronika
veronika
[verå´nika]
substantiv
~n veronikor • en växt
Singular | |
---|---|
en veronika | obestämd form |
en veronikas | obestämd form genitiv |
veronikan | bestämd form |
veronikans | bestämd form genitiv |
Plural | |
veronikor | obestämd form |
veronikors | obestämd form genitiv |
veronikorna | bestämd form |
veronikornas | bestämd form genitiv |