publicerad: 2015
vevling
vevl·ing
substantiv
~en ~ar • klent tågvirke anv. bl.a. till stegpinnar i rigg
Singular | |
---|---|
en vevling | obestämd form |
en vevlings | obestämd form genitiv |
vevlingen | bestämd form |
vevlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vevlingar | obestämd form |
vevlingars | obestämd form genitiv |
vevlingarna | bestämd form |
vevlingarnas | bestämd form genitiv |