publicerad: 2015
viv
viv
substantiv
~et; pl. ~ • ⟨åld.⟩ hustru
Singular | |
---|---|
ett viv | obestämd form |
ett vivs | obestämd form genitiv |
vivet | bestämd form |
vivets | bestämd form genitiv |
Plural | |
viv | obestämd form |
vivs | obestämd form genitiv |
viven | bestämd form |
vivens | bestämd form genitiv |