SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
öring
ör·ing substantiv ~en ~ar en fisk​ – I sammansättn. öring-, örings-.
Singular
en öringobestämd form
en öringsobestämd form genitiv
öringenbestämd form
öringensbestämd form genitiv
Plural
öringarobestämd form
öringarsobestämd form genitiv
öringarnabestämd form
öringarnasbestämd form genitiv