SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
bete
1bete substantiv ~t ~n plats el. gräs för betande: ​korna går på betelock­medel som sätts på fiskekrok el. läggs ut för djurfångst​ – De flesta sammansättn. med betes- hör till 1bete 1.
Singular
ett beteobestämd form
ett betesobestämd form genitiv
betetbestämd form
betetsbestämd form genitiv
Plural
betenobestämd form
betensobestämd form genitiv
betenabestämd form
betenasbestämd form genitiv
2bete substantiv ~n betar hugg­tand t.ex. hos elefant
Singular
en beteobestämd form
en betesobestämd form genitiv
betenbestämd form
betensbestämd form genitiv
Plural
betarobestämd form
betarsobestämd form genitiv
betarnabestämd form
betarnasbestämd form genitiv
3be·­te verb betedde, betett, pres. beter tills. med sig:
Finita former
beterpresens aktiv
beteddepreteritum aktiv
beteimperativ aktiv
Infinita former
att beteinfinitiv aktiv
har/hade betettsupinum aktiv
Presens particip
beteende
bete sig upp­föra sig: ​bete sig väl; ​bete sig illa
Ordform(er)bete sig