publicerad: 2015
eftersläntrare
efter|släntr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑släntrarna • person i grupp som kommer efter de andra
Singular | |
---|---|
en eftersläntrare | obestämd form |
en eftersläntrares | obestämd form genitiv |
eftersläntraren | bestämd form |
eftersläntrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
eftersläntrare | obestämd form |
eftersläntrares | obestämd form genitiv |
eftersläntrarna | bestämd form |
eftersläntrarnas | bestämd form genitiv |