publicerad: 2015
gängkrig
gäng|krig
substantiv
~et; pl. ~ • bildl.
Singular | |
---|---|
ett gängkrig | obestämd form |
ett gängkrigs | obestämd form genitiv |
gängkriget | bestämd form |
gängkrigets | bestämd form genitiv |
Plural | |
gängkrig | obestämd form |
gängkrigs | obestämd form genitiv |
gängkrigen | bestämd form |
gängkrigens | bestämd form genitiv |