SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
gryt
gryt substantiv ~et; pl. ~ lya: ​grävlingens grytmark med lösa stenar, sten­röse
Singular
ett grytobestämd form
ett grytsobestämd form genitiv
grytetbestämd form
grytetsbestämd form genitiv
Plural
grytobestämd form
grytsobestämd form genitiv
grytenbestämd form
grytensbestämd form genitiv