SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
haka
1haka substantiv ~n hakor an­siktets nedersta del; ​sticka ut hakan upp­träda ut­manande; ​tappa hakan bli snopen
Singular
en hakaobestämd form
en hakasobestämd form genitiv
hakanbestämd form
hakansbestämd form genitiv
Plural
hakorobestämd form
hakorsobestämd form genitiv
hakornabestämd form
hakornasbestämd form genitiv
2haka verb ~de ~t fästa med hake
Finita former
hakarpresens aktiv
hakaspresens passiv
hakadepreteritum aktiv
hakadespreteritum passiv
hakaimperativ aktiv
Infinita former
att hakainfinitiv aktiv
att hakasinfinitiv passiv
har/hade hakatsupinum aktiv
har/hade hakatssupinum passiv
Presens particip
hakande
Perfekt particip
en hakad + substantiv
ett hakat + substantiv
den/det/de hakade + substantiv
haka fast fästa med hake
Infinita formeratt haka fastinfinitiv aktivPresens participfasthakandePerfekt participen fasthakad + substantivett fasthakat + substantivden/det/de fasthakade + substantiv
haka på haka fasthålla kort av­stånd till framför­varande (t.ex. löpare)
Infinita formeratt haka påinfinitiv aktivPresens particippåhakandePerfekt participen påhakad + substantivett påhakat + substantivden/det/de påhakade + substantiv
haka upp sig plötsligt inte fungerahaka upp sig på ngt fastna på ngt ibl. för att man inte förstår det
Infinita formeratt haka upp siginfinitiv aktiv